Rödhåringen

Så är nu nyårsafton 2009 överstökad och det har gått över till år 2010.
Ännu ett år av upprepningar från året/åren innan. Ännu ett år av löften,
besvikelser, samma gamla lunk från året innan på jobb eller i arbetslöshet.
Upprepningar av brutna löften, oväntade vändningar i livet och allt vad det är...
Men ett nytt år blev det i alla fall, min dystra syn på upprepningar till trots.

Min nyårsafton blev iallafall defintivt inte som jag tänkt mig.
Det som var tänkt att jag och familjen skulle beställa hem mat, fick bytas till
ett knytkalas för mig och en granne. Familjen fixade annan met hemma hos morsan.
Sen blev det firande hos en annan granne och därifrån gick vi sen ut framåt tolv-
slaget för att se på lite fyrverkerier för att efter det gå till en tredje granne för lite
efterfest. Vid ca 01.30 var jag hemma för den kvällen.

Men bara för att det är ett nytt är det samma gamla känsla av att det inte alls är
nytt, inte alls kommer att bli nåt nytt. Allt snack har hörts redan, likaledes alla
gamla löften och allt det andra.
Ja, ett gott nytt år, det vette fan...